24.12.05

13:06

Hur skriver du egentligen?

Trots att det faktiskt varit lagstadgat sedan 2009 är det långt ifrån alla som har koll på vad klarspråk faktiskt innebär.  Eller att lagen överhuvudtaget finns. Kanske till viss del eftersom riktlinjerna är just riktlinjer och lämnar en hel del utrymme för tolkning. Kanske för att språk är så levande och mångfacetterat att det sällan bara finns ett sätt att uttrycka någonting på. Men det finns såklart saker att ta fasta på, principer att ha med dig när du skriver och som förhoppningsvis kan göra både ditt arbete och din färdiga text lite enklare. Eller ”vårdad, enkel och begriplig” som Språklagen skulle ha uttryckt det.

Vem ska läsa din text?

En bra text har ett tydligt syfte. Börja med att fundera över vem som ska läsa texten – vad behöver hen veta och känna för att göra det du vill åstadkomma? Det är ju en sak att veta vad du vill berätta, men såvida det inte handlar om en dagbok skriver du alltid för någon annan. Att tänka ”utifrån och in” är en nyttig minnesregel. Testa att skriva ner all information mottagaren måste ha koll på i en punktlista, helst i viktighetsordning. Skriv sedan ner vilken känsla texten ska förmedla och vad målet med den är. Och där har du stommen i din text. 

Hur strukturerar du din text?

Det finns en klassisk princip som alla skrivkurser håller som helig: en tanke – en mening, ett ämne – ett stycke. Det är kanske lättare sagt än gjort, men en bra meningsuppbyggnad och en god styckeindelning är en av grundprinciperna inom klarspråk. Till din hjälp har du också underrubriker, punktlistor och det kanske viktigaste verktyget i alla skribenters verktygslåda: delete-knappen.

Vad är det viktigaste läsaren ska ta med sig?

Din rubrik är som ansiktet utåt för din text. Den ska på ett effektivt, tydligt och intresseväckande sätt sammanfatta hela ditt budskap. Gärna så kort och koncist som möjligt. Som alla som någon gång författat en text vet kan rubriken vara en riktig utmaning, och pressen blir knappast mindre av att du vet att den är textens viktigaste del. Ett tips är att lämna rubriken till sist. Ofta går en text igenom flera stadier av ändringar och justeringar, och en rubrik som passade i början kanske inte alls funkar på slutprodukten. Ett annat tips är att jobba med tilltalet, du vill ju gärna att mottagaren ska känna att just den behöver läsa din text. 

Vilka förutsättningar har din målgrupp?

Bara för att du använder dig av alla knep som finns för att göra en text enklare betyder det inte att den automatiskt blir lätt. Och alla texter behöver inte heller vara lätta – för alla. Återigen handlar det om personen på andra sidan. Fundera över: 

  • Hur mycket tid har målgruppen på sig att läsa din text? Den som väljer att läsa en guide med matnyttiga tips på hur du blir en bättre skribent har med största sannolikhet mer tid att ta in innehållet än en som bara behöver förstå vilken väg de ska köra. Den förstnämnda texten kan med andra ord kosta på sig att vara längre och använda ett mer utsvävande språkbruk. En kort text är inte nödvändigtvis mer ”klarspråkig”, det viktiga är att texten bara är så lång som syftet kräver.   
  • Vilka förkunskaper har mottagaren? I guiden som riktar sig till språkintresserade textförfattare måste du antagligen inte förklara skillnaden mellan ett verb och ett substantiv, medan du som till exempel ska informera alla invånare om en ny taxehöjning antagligen behöver inkludera såväl en faktaruta som en beskrivning av begreppet. 
  • Hur intresserad är hen av ämnet? Hur motiverad din läsare är att ta del av din text påverkar också hur du borde planera upplägget. Man skiljer ofta på kronologisk, emfatisk och tematisk disposition, och olika texter passar förstås olika sammanhang. Ska du berätta en historia mår ditt alster troligtvis bra av en kronologisk form medan en nyhetstext eller artikel bör vara emfatisk och inleda med det viktigaste först. 

Vem gör vad?

Om du har försökt lära dig ett nytt språk någon gång vet du att det första man lär ut alltid utgår från samma struktur: subjekt – verb – objekt. Så snart du tar bort någon av de tre ur ekvationen gör du det svårare för läsaren att förstå. Passiva verb är ett utmärkt exempel på det här. Till skillnad från aktiva verb har de passiva motsvarigheterna inget tydligt subjekt som utför dem. De har också gemensamt att de alla slutar på -s. En mening som beskriver att någonting ”görs” kan du ofta lätt skriva om så att man förstår vem som gör det. Genom att till exempel förtydliga att ”vi skickar ut information” istället för att säga ”informationen skickas ut” gör du meningen mer personlig samtidigt du hjälper målgruppen fatta vem avsändaren är. En ständigt aktuell fråga i sammanhanget är förstås användandet av ”man” eller ”en”, men generellt är dessa ändå bättre än att skippa subjektet helt och hållet. 

En liten checklista att ta med dig

  • Mottagaren är den viktigaste personen för din text. Fokusera på vad mottagaren behöver höra, inte vad du vill berätta. 
  • Tilltala din läsare med ”du” och ”dig”. Även om du skriver till ett helt gäng personer är läsandet i sig fortfarande en solo-aktivitet.  
  • Sätt ett mål för din text. Vad ska målgruppen veta, känna och göra? 
  • Skapa en tydlig struktur genom att hålla dig till en tanke – en mening, ett ämne – ett stycke. 
  • Lägg lite extra tid på att utforma bra rubriker. Underrubriker, punktlistor och faktarutor är dina vänner och kan hjälpa din läsare massvis. 
  • Tänk SVO: subjekt – verb – objekt. Ju enklare meningsuppbyggnaden är, desto fler kan läsa texten.  
  • Aktivera dina verb och skippa dem som slutar med -s. 
  • Anpassa textens längd och svårighetsgrad efter målgruppens förutsättningar.
  • Olika typer av texter tjänar på olika upplägg, men i de allra flesta fall gäller principen: viktigast först. 
  • Den bästa texten är inte den där det inte finns något mer att berätta, utan där det inte finns något mer att ta bort.

Ett första steg i rätt riktning 

Även om den lilla guiden ringar in många av de viktigaste delarna av klarspråk finns det fortfarande en uppsjö av saker att väga in i en bra text. Om du är nyfiken på hur du kan göra dina texter mer tillgängliga, behöver hjälp att se över befintliga material eller kanske vill utbilda din marknadsavdelning i klarspråk – då tycker vi du borde höra av dig till Robert, så hittar vi ett upplägg som passar dig.

Läs fler nyheter

Ett smart erbjudande för dig inom industrin

Spännande nyheter! Under hösten inleder vi ett strategiskt samarbete med Peter Tomczak och Suzanne Lagerholm – varumärkesproffs respektive expert på intern-, kris- och förändringskommunikation inom industri och B2B.

Ny webbplats till MAM Homes!

Vi är glada att få samarbeta med MAM Homes – en ny mäklarbyrå i Västmanland.

Julinsamling – hjälp oss hjälpa fler!

Tillsammans med Lokala Hjälpen har vi en julinsamling till förmån för ekonomiskt utsatta familjer och ensamma äldre i Västerås.