I dagens snabbt föränderliga digitala landskap står såväl företag som designers inför en utmaning: att hålla sig relevanta utan att förlora sin kärnidentitet. Vi har tittat närmare på några av de mest tongivande trenderna inom design 2025 och även passat på att prata med ett par av våra kreatörer, för att få deras syn på dem:
AI-driven design
I takt med AI-verktygens intåg har vi sett en eskalerande mängd formkoncept och kampanjer med den bearbetade finish som snabbt kommit att bli synonym med AI-genererade bilder. Fantasifulla uttryck, polerade miljöer och experimentella manér syns idag hos såväl de stora väletablerade varumärkena som uppstickarna.
Men även om artificiell intelligens på många sätt har revolutionerat designprocessen, väcker det samtidigt frågor om kreativitet och äkthet. För på samma gång som AI kan ge kreatörerna kraftfulla verktyg i skapandeprocessen, handlar det också om att navigera i en ny värld där gränsen mellan mänsklig och maskinell kreativitet suddas ut. Även om vem som helst numera kan få fram en välskriven text och en snygg bild med bara en prompt och ett par knapptryck, krävs det fortfarande någon som kan hantverket för att hålla ihop varumärket och identiteten.
– Själv använder jag gärna Chat-GPT som bollplank eller idékatalysator, för att sätta igång hjärnan. Sedan finns det många inbyggda funktioner i Adobe-programmen som underlättar skissarbeten eller enkla bildredigeringar, något som tidigare kunde ta mycket tid. Men det som gör att min designprocess sällan är helt AI-driven är att jag gillar att ha full kontroll på outputen men framför allt för att jag vill skapa saker från grunden. Jag har ju faktiskt det här jobbet för att jag tycker om att hitta lösningar för att visualisera mina visioner. Och kalla det ego, men jag vill gärna att det ska synas att jag gjort någonting, säger Daniel som är Art Director på Haus Society.
Jakob, Creative Director på Haus Grow, ser andra möjligheter.
– Jag ser egentligen ingen motsättning i att jobba med AI-verktyg och att skapa autentiskt innehåll. AI är ju inte begränsat till bild- och filmskapande utan kan nyttjas i flera delar av processen. Vi har till exempel en mjukvara som heter Neurons, som analyserar annonser med ögonrörelser och hotspots, gör benchmark mot branschstandarder och även kommer med förslag på förbättringsåtgärder. Det jag är kluven till är i vilken mån varje kreatör kan och bör bli en enmansorkester med alla verktyg till hands för att både skriva, skapa bilder, webbsidor och rörligt material. Jag får en kick av att jobba med nischade experter som är ruggigt duktiga på just en grej, snarare än att vara generalister som presterar ok. Vi pratar ibland om den schweiziska armékniven som på ett sätt är fantastisk, för att den nästan kan allt. Men att den samtidigt är en riktigt dålig skruvmejsel, kniv och sax. I jämförelse med mejseln som är en mejsel, kniven som bara är en kniv och saxen som bara är en sax. Här tror jag även att personlighet och intresse spelar en stor roll. Vissa får en kick av att (äntligen) kunna göra allt själv, medan andra hellre jobbar i team över kompetensgränserna, säger Jakob.
Retro och nostalgi
Som en form av motreaktion till de glossiga AI-bilderna och den snabba tekniska utvecklingen, ser vi en trend med design som bygger på ett mer naturligt bildspråk och nostalgiska referenser. Storföretag som Pepsi, Burberry och Peugeot tar alla fram nya identiteter där man plockar in gamla designelement och hämtar inspiration från den egna historien.
Men retro-seriffer och 80-talsromantiserande i all ära, utmaningen för designers blir här att hitta balansen mellan att hylla det förflutna och att skapa något nytt och relevant. För även om du kan nyttja trenden för att skapa en emotionell koppling till dina kunder genom nostalgin, finns samtidigt risken att ni fastnar i klichéer eller blir irrelevanta för yngre målgrupper utan den tidsmässiga relationen.
– Jag ser egentligen ingen motsättning i det här. Varumärken med historia och anor kommer fortfarande att ha behov av att kunna verka och synas i samtiden, och kommunicera på mottagarens villkor. Det går alldeles utmärkt att kombinera med så kallade heritage- eller legacy-varumärken. En sak som däremot ofta dyker upp är att företag efterfrågar en ”modern” eller ”innovativ” identitet. Och att projektgrupp och uppdragsgivare likställer det med en tidlös design, medan det per definition är det motsatta. Ett modernt uttryck har kortare livslängd och får på så sätt ett inbyggt behov av tätare revideringar och uppdateringar för att fortsätta vara modern över tid, säger Jakob.
Daniel fyller i:
– Så länge det finns autenticitet och att man ”bottnar” i sitt varumärke (både visuellt och tonalitetsmässigt), så kommer ens uttryck att speglas i det. Samtidigt skapas ju ingenting i ett vakuum, jag tror inte att det finns något som är ”tidlöst”, allting finns och skapas alltid i kontext med sin samtid. Så jag skulle hellre vilja skicka med att man redan från början behöver vara medveten om att det man skapar inte kommer att vara för alltid. Kanske att man måste vara beredd på att uppdatera vitala delar av sitt uttryck om fem år, för att hålla sig relevant. Jag upplever att många tänker att man tar fram en profil och därefter är arbetet färdigt. Men jag tycker snarare att det är då det riktiga jobbet börjar.
